Back

40 världsunder du inte visste existerade

 

1. Semuc Champey, Guatemala

Först på listan kommer Semu Champey i Guatemala, som med tidens gång har skapat ett flertal pooler och vattenfall. Vattnet rinner genom kalksten, vilket har bidragit till den vackra turkosa färgen.

 

2. Viñalesdalen, Kuba

Viñalesdalen (spanska: Valle de Viñales) är en karstdepression i Kuba. Tobak och andra grödor odlas i dalens lägre delar, mestadels genom traditionell jordbruksteknik. Många grottor finns i de kringliggande kullarna. De klart synliga klipporna som reser sig som öar i dalens botten kallas mogoter.

3. Monte Roraima

Monte Roraima, även Roraima-Tepui eller Cerro Roraima, är ett berg som ligger på gränsen mellan Venezuela, Brasilien och Guyana. Berget är ett platåberg med höga stup. Toppen ligger 2 810 meter över havet och är Venezuelas högsta platåberg.

4. Palais idéal

Palais idéal, även Palais du Facteur Cheval, skapades av lantbrevbäraren Ferdinand Cheval. Utan utbildning i hantverket förverkligade han sin stora dröm och byggde under flera årtionden i Hauterives sitt ytterst egensinniga idealpalats 1879-1912. Det påminner bland annat om orientalisk tempelarkitektur och var egentligen tänkt att tjäna som gravvård åt honom. Då ortens fullmäktige inte tillät detta, uppförde han därefter i en liknande stil en mindre gravvård på Hautrives kyrkogård (1914–22).

Brevbäraren Chevals byggnadsverk sågs som rena rama dårskapen, särskilt i arkitektkretsar. Det uppskattades däremot mycket av företrädare för surrealismen. André Breton ägnade till exempel Cheval en hyllningsdikt. Senare refererade även den österrikiske särlingen inom arkitekturen Friedensreich Hundertwasser till Cheval i sitt mögelbildningsmanifest. År 1969 blev verket k-märkt på initiativ av dåvarande franske kulturministern André Malraux.

5. St-Michel d’Aiguilhe, Frankrike

Saint-Michel d’Aiguilhe, är en kyrka i Auguilhe i Frankrike, färdigställt 969 (e.t) på toppen av ett berg, 85 meter upp. Kapellet når man genom att gå 268 steg upp som är utkarvat från berget.

6. Leptis Magna, Lybien

Den antika staden Leptis Magna eller Lepcis Magna (arabiska Lebda) är en arkeologisk plats i Libyen cirka 120 km öster om huvudstaden Tripoli, nära orten Al-Khums vid Medelhavet. Leptis Magna utgjorde tillsammans med städerna Oea och Sabratha det så kallade området Tripolitania. Staden tros ha grundats av feniciska kolonister omkring år 1100 f.Kr., men den blev inte betydande förrän Karthago blev en maktfaktor i medelhavsområdet på 300-talet f.Kr. Staden var betydande i republiken Karthago och senare i Romarriket. Omkring år 650 var staden övergiven, däremot är Leptis Magna numera en plats med några av de mest imponerande ruinerna från det romerska rikets tid, med bland annat amfiteater, tempel och romerska bad.

7. Meroë, Sudan

Detta rike, Meroë, som omnämns först av Herodotos, följde på ett äldre etiopiskt rike i Napata längre ned vid Nilen, något nedanför 4:e katarakten. Det äldre Meroë, inskrifternas Napata, var ursprungligen civiliserat av egyptierna och lydde under dem, men blev senare oberoende och till och med utgångspunkten för en egyptisk dynasti, den 25:e (707 – 663 f. Kr.), till vilken Bibelns So (2 Kon. 17:4) och Tirhaka (2 Kon. 19:9) hörde. Det yngre Meroë behöll sitt oberoende när Egypten kom under främmande härskare. Redan på Neros tid var landet nedanför Meroë, fordom platsen för så många städer, nästan öde. Idag kan man se resterna från 200 pyramider i ett stort område. 24 juni 2011 fick Meroë världsarvsstatus.

8. Djémila, Algeriet

Djémila eller Cuicul i Algeriet upptogs 1982 på Unescos världsarvslista då den är ett typiskt exempel på romersk stadsplanering i ett bergsområde. Ruinstaden ligger 900 m över havsnivå. Dess forum, basilika, tempel, teater, triumfbågar och hus är bland de bäst bevarade i Nordafrika. Staden ödelades successivt under 500- och 600-talen genom att de kringvarande folken gjorde uppror. Upproren följdes av plundring, och den organisation som handeln och staden krävde bröts ner utan att återupprättas. Som mest hade staden ett par hundra tusen invånare.

9. Lauca nationalpark, Chile

Ett helt enastående landskap beläget 3000 meter över havet. Här möts man av vulkaniska grupper, öken och en stor biologisk diversitet.

10. Maelifell, Island

Denna vackra grönklädda vulkan är omringad av aska och floder från glasiärer. Platsen är mycket svåråtkomlig, och man kan bara ta sig dit med fyrhjulsdrivna bilar under juli-oktober då vattnet är fruset.

11. Kizhi Pogost, Ryssland

Kizhi Pogost (ryska Кижский Погост) är en kyrka och ett kulturarv byggt på 1600-talet på ön Kizhi. Kyrkan, som är helt byggt i trä, är asiens högsta träbyggnad. Fasaden är väl utsmyckat med 22 kupoler som reser sig upp mot toppen. Kyrkan är en så kallad sommarkyrkad, vilket innebär att den inte värms upp, då det skulle skada byggnaden asevärt. Det kanske mest imponerande med Kizhi Pogost är att kyrkan är byggt helt utan en enda spik.

12. Portmeirion, Wales

Portmeirion kanske inte verkar så märkvärdigt för att vara ett kulturarv. Men byn som byggdes mellan 1925 och 1975 är helt inspirerad av den italienska arkitekturen, och har blivit en stor turistmagnet. Byn var designad och byggd av Sir Clough Williams-Ellis.

13. Standing stone of Callanish, Skottland

Callanish Stones (eller ”Callanish I”, Clachan Chalanais eller Tursachan Chalanais på gaeliska) är en cirkulär formation av stående stenar upprest i Skottland. Platsen användes på bronsåldern för ritualer. Stenarna restes någon gång mellan 2900-2600 före tideräkningen, och vissa forskare menar att stenarna är resta för att förhålla sig till månens rörelsemönster runt jorden. Enligt en skottsk sägen blev en grupp människor förstenade då de vägrade att konvertera till kristendomen.

14. Anjar, Libanon

Anjar (arabiska عنجر, armeniska Անճար), även känt som Haoush Mousa, är en stad och en arkeologisk plats i Bekaadalen i Libanon. Den antika staden är i formen lik en romersk stad. Den har en rektangulär, nära kvadratisk form, 385 x 350 meter, med en huvudgata med nästan nord-sydlig orientering med avloppsrännor under och en huvudgata, också med underliggande avlopp, med nästan öst-västlig orientering. Dessa möts i stadens mittpunkt, en plats som utsmyckats med en tetrapylon. Staden är omgiven med en rektangulär stadsmur, med fyra stadsportar vid mynningarna av huvudgatorna. Staden byggdes i början av 700-talet och övergavs efter bara några tiotal till 744, då kalifen Ibrahim son till stadsgrundaren kalifen Al-Walid, besegrades. Det antika Anjar upptogs på Unescos världsarvslista 1984.

15. Baalbek, Libanon

Under antiken kallades staden Heliopolis (grek. ”solstaden”, ej att förväxla med det egyptiska Heliopolis). Heliopolis, dåtidens Baalbek, gjordes till romersk koloni redan av kejsar Augustus, Julius Caesars adoptivson och Roms förste kejsare. Staden försågs med murar och citadell, av vilket betydande rester kvarstår. Kapitolium, eller akropolen, en uppförd terrasskulle väster om nuvarande stadscentrum, var det egentliga tempelområdet och antas bebyggts av Antonius Pius och Caracalla. Theodosius I lät förstöra Jupitertemplet och uppförde en kyrka på altarplatsen. Redan 634 intogs Baalbek av araberna, som lät bygga om templet till en fästning. Mongolerna intog och förstörde Baalbeck 1260, även jordbävningar har bidragit till förstörelsen, särskilt en jordbävning 1759. En tysk arkeologisk expedition grävde omkring 1900 ut ruinerna. Baalbek är känt för sina enorma romerska tempelruiner där områdets minsta bygge är större än hela Akropolis i Aten. Bland de framstående byggnader som ännu finns bevarade kan nämnas Propyléerna (den mäktiga stadsporten),Bacchustemplet, Venustemplet och Jupitertemplet. Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1984.

16. Schwerins slott, Tyskland

Schwerins slott, (tyska: Schweriner Schloss), är ett slott i staden Schwerins centrum, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland. Slottet var fram till 1918 residens för hertigar och storhertigar av Schwerin, och är sedan 1990 säte för Mecklenburg-Vorpommerns lantdag. Slottet, som räknas som ett av de viktigaste historicistiska byggnadsverken i Europa, har en över tusenårig historia bakom sig. År 965 uppfördes en slavisk befästning på en strandnära ö i Schweriner See, vilket är den fjärde största insjön i Tyskland.

17. Gorges de l’Ardèche, Frankrike

Gorges de l’Ardèche kallas ibland för ”Europas Grand Canyon” ligger i Ardèche, Frankrike. Platsen är en 30 kilometer lång kanjon. Gorges de l’Ardèche är en stor turistattraktion med upp till en miljon besökare per år. I början av kanjonen möts man av en 60 meter vid och 54 meter hög naturlig valvport.

18. Mogaogrottorna, Kina

General Zhang Yichaos seger över tibetanerna. Grotta 156, Sen Tangdynasti

Mogaogrottorna (莫高窟, Mògāokū), även kallad De tusen buddhastatyernas grottor (千佛洞, qiān Fódòng) eller Dunhuanggrottorna, består av fler än 700 grottor uthuggna i en bergssida utanför Dunhuang i Gansuprovinsen i Kina. De flesta grottorna är rikt utsmyckade tempel med målade statyer och väggmålningar huvudsakligen i buddhistisk stil. Grottorna byggdes med början på 300-talet e.Kr. fram till 1300-talet. På grund av grottornas placering längs Sidenvägen och den långa byggnadstiden uppvisar utsmyckningarna i grottorna influenser från många kulturer och epoker. Grottorna utgör världens största samling av buddhistisk konst. År 1900 hittades Dunhuangmanuskripten, en stor mängd historiskt mycket värdefulla dokument i en dold och förseglad grotta. I dag är grottorna en välbesökt turistattraktion. Sedan 1987 är Mogaogrottorna listade av Unesco som världsarv.

19. Wulingyuan, Kina

Wulingyuan (på kinesiska: 武陵源) är ett vackert och historiskt intressant område beläget i Wulingbergen på gränsen mellan häradena Sangzhi och Cili i Hunan-provinsen i södra Kina. Området är administrativt en del av staden Zhangjiajie och ligger omkring 270 km från provinshuvudstaden Changsha. Området är berömt för sina cirka 3 100 stora sandstenspelare i kvartsit, några mer än 200 meter höga. Sedan 1992 är Wulingyuan listade av Unesco som världsarv.

20. Potalapalatset, Tibet

Potalapalatset (tibetanska: པོ་ཏ་ལ།; Wylie: po ta la) är ett palats i Lhasa i Tibet, som var Dalai lamas ordinarie vinterresidens och den tibetanska regeringens kansli. Det är tretton våningar högt och är beläget på klippan Marpori (”Den röda klippan”), omkring 3 700 meter över havet. Namnet Potala kommer från det gudomliga berget Potalaka, där boddhisattvan Chenresig skall ha sin boning. Palatset är också känt som Tse Podrang, ”palatset på bergstoppen”. Det första palatset började byggas redan 631 av kejsar Songtsän Gampo. Det nuvarande palatset, som är av dzong-typ, består av två delar: det vita palatset, som började uppföras år 1645 på order av den femte Dalai Lama, och det röda palatset, som stod färdigt 1693. Det vita palatset var både Dalai Lamas vinterresidens och kansli för den tibetanska regeringen, medan det röda palatset uteslutande har sakrala funktioner. I det röda palatsets västra kapell finns fem guldbeklädda chörten, där fem inkarnationer av Dalai lama finns begravda. Potalapalatset upptogs 1994 på Unescos världsarvslista. Världsarvet utökades 2000 att även omfatta Jokhangklostret och 2001 även Norbulingka, det forna sommarpalatset.

21. Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst

Dobšinská isgrotta

Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst är ett världsarv bestående av ett typiskt karstsystem i det tempererade området, som uppvisar en extremt ovanlig kombination av tropiska och glaciala klimateffekter. Detta gör det möjligt att studera geologisk historia över tiotals miljoner år. Varianter av formationer och det faktum att de alla är koncentrerade i ett begränsat området innebär att de 712 grottorna som idag identifierats utgör ett enastående exempel på en sedan länge pågående naturlig process.

Dobšinás isgrotta

Dobšinás isgrotta lades till världsarvet år 2000. Grottan upptäcktes 1870 av Eugen Ruffinyi, trots att grottans ingång var känd sedan länge. Efter att grottan öppnats upp för allmänheten året efter blev den 1887 den första elektriskt upplysta grottan i Europa. Omkring en tredjedel av dess längd på 1 483 meter är öppen från maj till september. Isens tjocklek på golvet når 25 meter med en yta på 11 200 m² vilket ger en uppskattad volym på 145 000 m³ is. Medeltemperaturen är -1°C och relativa luftfuktigheten mellan 96 och 99 %. Grottan är en av de vackraste och rikast dekorerade isgrottorna i världen.

22. Ohridsjön, Albanien & Makedonien

Världens äldsta sjö

Ohridsjön alternativt Ochridasjön (albanska: Liqeni i Ohrit, makedonska latinska: Ohridsko Ezero/makedonska kyrilliska: Охридско Езеро) är en sjö på gränsen mellan Albanien och Makedonien. Den är 289 meter djup, vilket gör den till Europas sjunde djupaste sjö. Ohridsjön bildades för cirka 2–4 miljoner år sedan under tertiäreran, vilket gör den till en av världens äldsta sjöar tillsammans med Tanganyikasjön, Kaspiska havet och Bajkalsjön.

Sjön är känd för sin unika fauna, med omkring 200 endemiska arter, och står sedan 1979 på Unescos världsarvslista.

23. Ordesa y Monte Perdido National Park

Ordesa y Monte Perdido National Park (även Parque nacional de Ordesa y Monte Perdido) är en nationalpark belägen i Pyreneerna i Huescaprovinsen. Nationalparken är berömd för dess höga berg och rika djurliv. Sedan 1997 är Ordesa y Monte Perdido National Park listade av Unesco som världsarv.

24. Prambanan, Indonesien

Prambanan är det största hinduistiska tempelområdet i Indonesien. Det ligger i mitten av ön Java, omkring 18 km öster om Yogyakarta. Tempelkomplexet byggdes omkring år 850 av antingen Rakai Pikatan, kung av den andra Mataramdynastin eller Balitung Maha Sambu under Sanjayadynastin.

Inte långt efter dess färdigställande, övergavs templet och började förfalla. En rekonstruktion av området gjordes 1918. Huvudbyggnaden stod dock inte klar förrän 1953, då det, på grund av stöld och återanvändning, är så när som omöjligt att hitta de ursprungliga stenarbetena. Ett tempel återuppbyggs endast om minst 75% av ursprungsstenarna finns. Därför är idag endast grundmurarna av de flesta mindre helgedomar synliga och de kommer inte återuppbyggas.

Prambanan är sedan 1991 ett världsarv och ett av de största hinduistiska templen i Sydostasien. Det karaktäriseras av sin stora spetsiga arkitektur, typisk för denna religions tempelbyggnader, och av den 47 meter höga centrala byggnaden innanför ett stort komplex av fristående tempel.

Templet skadades av jordbävningen på Java i maj 2006. Tidiga fotografier visade att även om komplexet tycks vara strukturellt intakt, har det fått betydande skador, med stora stenstycken, inklusive skulpterade sådana, spridda över marken. Templet stängdes därför för allmänheten till dess skadornas omfattning fastställts. Ledningen av Yogyakartas arkeologiska skyddsbyrå sade att ”det kommer att ta månader att identifiera skadornas storlek”. Senare samma år återöppnades Prambanan, dock är området alldeles intill templet fortsatt avspärrat av säkerhetsskäl.

25. Ayutthaya

Ayutthaya (Thai: พระนครศรีอยุธยา) är en stad i Thailand och huvudort i provinsen Ayutthaya.

Staden grundades omkring år 1350, och blev snabbt näst huvudstaden Sukhotai ett viktigt centrum för politik, kultur och handel. Sedan riket Angkor 1432 erövrats skedde ett omfattande kulturellt utbyte rum med denna region. 1555 förstördes staden i grunden under ett krig med Pegu men återuppbyggdes från 1567 av Phra Naret och fungerade sedan som huvudstad till 1767, då den förstördes i samband med den burmanska erövringen av landet. Sedan Thailand åter blivit självständigt blev Thonburi i stället huvudstad, senare ersatt av Bangkok. Ayutthaya senare kallats Krung Khao, ”Den gamla huvudstaden”.

Staden är idag känt för sina ruiner och sina många buddhistiska kloster och torn.

26. Sighișoara

Sighișoara (på ungerska Segesvár) är en stad i Transsylvanien i centrala Rumänien. Vlad Tepes, förlagan till Bram Stokers berömda vampyr Dracula, sägs ha bott i staden. Ett torn på toppen av ett berg fungerar som museum, och Vlad Tepes barndomshem (numera restaurang) återfinns bredvid.

27. Pamukkale, Turkiet

Pamukkale (pɑmuk:ɑlɛ) ärområde med varma källor 20 km nordöst om Denizli i sydvästra Turkiet, som 1988 togs upp på Unescos världsarvslista 1988 tillsammans med den närbelägna antika staden Hierapolis. Området blev naturreservat 1990. I Pamukkale finns bassänger, terrasser och stalaktiter vilka byggts upp av varmt, kalciumkarbonatrikt vatten som runnit utför en sluttning och avsatt kalksten. Dammarna är stora, upp till 2 500 m långa och 500 m breda. Kalkstenens utseende har givit platsen dess nuvarande namn Pamukkale, eller Bomullsfästningen.

28. Bungle Bungle Range

 

Bungle Bungle Range har klippformationer som kan liknas getingbon. Dess distinktiva form består av sandsten som har formats av vatten 375-350 miljoner år sedan. Vatten sipprar numera vid botten av de höga klipporna. Terrängen är svåråtkomlig och platsen är nästintill obebodd.

29. Kangaroo Island, Australien

Kangaroo Island är Australiens tredje största ö efter Tasmanien och Melville Island och ligger 112 km sydväst om Adelaide. Sjökaptenen Matthew Flinders och hans besättning gick på grund och upptäckte ön 1802. Kort efter Flinders kom den franske upptäcktsresande Nicolas Baudin till ön och kartlade den. Ett mindre samhälle växte fram men de första officiella bosättningarna grundades 1836 då skeppet Duke of York lett av kapten Robert Clark Morgan, anlände till ön och grundade öns största ort Kingscote, den första europeiska bosättningen i South Australia. Stora delar av ön består av nationalparker och andra skyddade områden och på ön finns djur som Känguruöns jättekänguru, Pungräv, kortnäbbat myrpiggsvin, nyzeeländsk pälssäl och den utotningehostade glanssotkakaduan finns på ön. Andra djur som har introducerats till ön av människor är bland annat koala och näbbdjur.

30. Palau

Palau, officiellt Republiken Palau(palauiska: Beluu ęr a Belau), är en östat i Stilla havet. Klart vatten och ett otal små öar inger en känsla av paradis. Dock har Palau haft problem med överfiske, och landets otillräckliga sophantering har blivit ett stort miljöproblem.

31. Milford Sound, Nya Zeeland

Milford Sound är en djup fjord i regionen Southland på Nya Zeeland. Milford Sound bildades när en glaciär smälte och fyllde fjorden med havsvatten som nu sträcker sig ut till Tasmanhavet. Fjorden är belägen i Fiordland National Park som är en av de mest besökta platserna på sydön. Vägen från den närmaste staden Te Anau är 12 mil lång och räknas som en av de vackraste bilrutterna i världen.

32. Red Seabeach, Kina

Red Beach (Kinesiska: 红海滩), i Panjin, Liaoning, Kina, är berömd för sitt röda landskap skapat av den röda Saltörten. Området är världens största våtland, vilket skapar en spektakulär vy tillsammans med den röda Saltörten.

33. Meteora, Grekland

Meteora, (grekiska Μετέωρα) är ett klosterkomplex som ligger i regionen Thessalien vid staden Kalambaka i Grekland. Meteora är, efter Athos, Greklands största och viktigaste klosterkomplex och bestod under sina glansdagar av 24 kloster varav sex fortfarande är aktiva grekisk-ortodoxa kloster. Klostren är spektakulärt placerade högt uppe på branta klippformationer av sandsten 400 meter ovanför Peneasdalen. 1988 blev Meteora upptaget som ett världsarv av Unesco.

34. Seljalandsfoss, Island

Seljalandsfoss är ett vattenfall i älven Seljalandsá i kommunen Rangárþing eystra i Suðurland på Island.

Floden Seljalandsá störtar 68 meter ned mot den tidigare kustlinjen vid Markarfljóts delta, en bit före dess mynning i havet. Vattenfallet ligger, liksom Skógafoss, i närheten av den stora glaciären Eyjafjallajökull.

35. Fernando de Noronha, Brasilien

Fernando de Noronha är en ögrupp i södra Atlanten mellan Sydamerika och Afrika. Ögruppen ligger i den brasilianska delstaten Pernambuco, cirka 350 km utanför fastlandet.

Öarna utgör den synliga delen av en bergskedja under vattnet. Ögruppen består av 21 öar, småöar och klippor av vulkaniskt ursprung. Huvudön har en areal på 18 km² och är 10 km lång samt 3,5 km som bredast. Basen av denna enorma vulkanformation ligger 756 meter under havsytan. Huvudön från vilken ögruppen har fått sitt namn, utgör 91 % av totala landmassan, de övriga öarna Rata, Sela Gineta, Cabeluda och São José med småöarna Leão och Viúva utgör resten.

Klimatet är tropiskt med två väldefinierade säsonger: regnperioden från januari till augusti och torrperioden under den återstående delen av året. Landvegetationen på öarna utgörs till största delen av slingerväxter och buskar.

Som så ofta händer i isolerade ekosystem är faunan både unik och enormt artrik. Bland de vanligare djuren på och runt ön kan nämnas sköldpaddor och albatrosser. Världens största population av spinndelfiner finns vid denna ö.

36. Kalkstensnålar, Madagaskar

Tsingy de Bemaraha är ett naturreservat i Madagaskar som präglas av kalkstenslandskap med imponerande tsingy och en skog av ”kalkstensnålar”. De extremt skarpa stenarna kan lätt skära igenom utrustning och huden, vilket har gjort området extremt svårt och riskfullt att besöka. Tsingy är ett lokalt uttryck som betyder ”platsen ingen kan besöka barfota”.

Genom reservatet rinner floden Manambolo genom en kanjon. Här finns orörda skogar, sjöar och mangroveträsk, utrotningshotade lemurer och fåglar.

37. Mount Bromo, Indonesien

Bromo är en 2 392 meter hög stratovulkan i provinsen Jawa Timur i Indonesien som hade sitt senaste utbrott den 8 juni 2004. [2] Den ligger inom Bromo Tengger Semeru nationalpark och är Tenggermassivets mest kända berg, dock ej det högsta.

38. Sigiriya

Sigiriya (Lejonets berg) var en gång huvudstad i norra Sri Lanka. Idag återstår bara ruiner av det gamla palatset. Palatset uppfördes under kung Kasyapas regeringstid och är idag en av landets populäraste turistdestinationer. Sigiriyaberget är resterna av en magmaplugg från en sedan länge slocknad och eroderad vulkan. Berget ligger högt ovanför det omgivande låglandet, synligt flera kilometer bort i alla riktningar. Berget reser sig 380 meter och är tvärbrant på alla sidor. På många platser hänger det utanför foten. Det har en elliptisk form och en plan topp som sluttar gradvis ner längs ellipsen.

Besökare anländer till området utanför de yttre vallgravarna, och ser berget sticka upp bakom träden. Gångar genom komplexet av vallgravar och trädgårdar leder fram till sluttningens början. Stentrappor går upp för sluttningen till bergets fot, och vindlar vidare uppåt genom resterna av de lägre delarna av palatset, når en terrass som går sicksack längs kanten av ett stup. Berget ovanför denna terrass, känd som spegelväggen, var en gång prydda med fresker, arton är fortfarande synliga, men många har under årens lopp bleknat. Vid slutet av terrassen nedanför den högsta delen av berget öppnar sig terrassen och bildar en stor slottsgård.

Härifrån går klättringen till bergets topp via en modern järntrappa som går genom resterna av den ursprungliga tegelporten ”Lejonporten”, idag förfallen till två stora högar av tegelsten samt två lejontassar. Dessa är allt som återstår av ett stort huvud och fyra tassar tillhörande ett lejon, vars öppna mun en gång var entrén till det kungliga palatset. Vägen går vidare runt, över och uppför klipporna via en järntrappa, en ersättning för den ursprungliga tegeltrappan som försvann samtidigt som lejonhuvudet.

Trapporna slutar högst upp på berget, därifrån faller det övre palatset iväg neråt i svagt sluttande rader mot andra sidan av berget. Ruinerna av palatsbyggnaderna reser sig idag ungefär en halv meter ovanför bergets yta, men det som huggits ur i dess yta har klarat sig bättre, till exempel den kungliga tronen ovanför simbassängen som fortfarande finns kvar.

1982 sattes den historiska staden Sigiriya och dess palats upp på Unescos Världsarvslista.

39. Herkulestornet, Spanien

Herkulestornet (galiciska och spanska: Torre de Hércules) är ett antikt romerskt fyrtorn på en halvö cirka 2,4 km från staden La Coruña i Galicien, nordvästra Spanien. Byggnaden är 55 meter hög och blickar ut över spanska nordatlantiska kusten. Den står på en klippa som är 51 meter hög och har därmed ljuset på 106 meters höjd. Fyrkaraktären är fyra vita blänk var tjugonde sekund. Fyren är nära 1 900 år gammal, det äldsta romerska fyrtorn som ännu är i bruk som fyrtorn. Det är inte med säkerhet känt exakt när det är byggt, men en inskription vid foten nämner en arkitekt som veterligt var verksam i Spanien åren 98 – 117 e.Kr. Det ursprungliga tornet var inte fullt så högt; 1785 restaurerades tornet, som då hade hunnit förfalla ganska illa, och konstruktören (Eustaquio Giannini) lät höja tornet med den åttkantiga fjärde våningen och ännu en vaktkur.

Fyrtornet är ett av Spaniens nationalmonument och sedan den 27 juni 2009 även ett världsarv. Det är också det näst högsta fyrtornet i Spanien, efter Faro de Chipiona.

 

40. Bärnstensrummet

Bärnstensrummet var en gåva av den preussiska kungen Fredrik Vilhelm I till den ryske tsaren Peter den store och överlämnades 1716. Gåvan var ett rum med väggar av bärnsten samt flera inredningsföremål av bärnsten. Rummet konstruerades efter ritningar av Andreas Schlüter.

Rummet var installerat på stadsslottet i Berlin men flyttades till Ryssland efter att den ryske tsaren visat sin beundran för det. Där visades rummet först i Eremitaget i Sankt Petersburg, men flyttades senare till Katarinapalatset i Tsarskoje Selo.

Under Andra världskriget demonterades rummet av tyska soldater. Det visades tillfälligt i en utställning i Königsberg. Därefter är rummets öde okänt. Enskilda delar som ett skåp och en mosaik upphittades i Tyskland efter kriget.