Warning: The magic method Vc_Manager::__wakeup() must have public visibility in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php on line 203 Warning: The magic method MikadoCore\CPT\PostTypesRegister::__wakeup() must have public visibility in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/mikado-core/post-types/post-types-register.php on line 28 Warning: The magic method NewsflashMikado\Modules\Header\Lib\HeaderFactory::__wakeup() must have public visibility in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/themes/newsflash_new/framework/modules/header/lib/header-factory.php on line 38 Warning: The magic method MikadoCore\Lib\ShortcodeLoader::__wakeup() must have public visibility in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/mikado-core/lib/shortcode-loader.php on line 26 Warning: The magic method MikadoNews\Lib\ShortcodeLoader::__wakeup() must have public visibility in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/mikado-news/lib/shortcode-loader.php on line 26 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-content/plugins/js_composer/include/classes/core/class-vc-manager.php:203) in /customers/c/a/9/gloop.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 {"id":9175,"date":"2019-01-18T00:01:02","date_gmt":"2019-01-17T23:01:02","guid":{"rendered":"https:\/\/gloop.se\/?p=9175"},"modified":"2019-01-18T11:05:05","modified_gmt":"2019-01-18T10:05:05","slug":"vad-ar-en-rattkung","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gloop.se\/vad-ar-en-rattkung","title":{"rendered":"Vad \u00e4r en r\u00e5ttkung?"},"content":{"rendered":"

En r\u00e5ttkung \u00e4r ett zoologiskt fenomen som \u00e4r en samling av r\u00e5ttor vars svansar \u00e4r sammanfl\u00e4tade och bundna p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt, tex. intrasslande i material som h\u00e5r, blod och avf\u00f6ring eller klibbiga \u00e4mnen som sav eller tuggummi.<\/p>\n

Djuren forts\u00e4tter att v\u00e4xa tillsammans trots att de sitter samman i de oftast brutna svansarna. Antalet r\u00e5ttor som sammanfogas varierar fr\u00e5n n\u00e5gra stycken till s\u00e5 m\u00e5nga som 32 r\u00e5ttor. Historiskt \u00e4r fenomenet oftast f\u00f6rknippat med Tyskland, vilket har haft m\u00e5nga rapporterade fall av r\u00e5ttkungar.
\nR\u00e5ttkungar antr\u00e4ffas v\u00e4ldigt s\u00e4llan att de ibland har ansetts vara kryptider, men det finns flera bevisade fall av r\u00e5ttkungar i moderntid. Liknande fenomen har \u00e4ven p\u00e5tr\u00e4ffats med andra sm\u00e5gnagare som tex skogsm\u00f6ss och ekorrar.
\nR\u00e5ttkungar skall inte blandas samman med fenomenet siamesiska tvillingar, som kan uppst\u00e5 inom m\u00e5nga olika arter. R\u00e5ttkungar skapas f\u00f6rst efter f\u00f6dseln.
\nI folksagor \u00e4r r\u00e5ttkungar associerade med olika vidskepelser och s\u00e5gs ofta som en d\u00e5lig omen, s\u00e4rskilt f\u00f6rknippad med pl\u00e5gor.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Etymologi<\/h2>\n

Den ursprungliga tyska termen, Rattenk\u00f6nig<\/em>, var \u00f6versatt till engelska som rat king<\/em> och till franskans roi des rats<\/em>. Termen hade inte ursprungligen att g\u00f6ra med faktiska r\u00e5ttor, utan om personer som levde p\u00e5 andra personer. Conrad Gesner<\/a> i Historia animalium<\/em> (1551-58) uttalade: ”Vissa skulle mena att det \u00e4r r\u00e5ttan som v\u00e4xer sig m\u00e4ktig pga. sin \u00e5lder och matas av sin ungar: detta kallas r\u00e5ttkungen.” Martin Luther sade: ”slutligen finns det p\u00e5ven, kungen av r\u00e5ttor h\u00f6gst uppe.” Senare visade sig termen h\u00e4nvisa till en kung som satt p\u00e5 en tron \u200b\u200bav knutna svansar.<\/p>\n

En alternativ teori s\u00e4ger att namnet p\u00e5 franska var rouet de rats<\/em> (eller ett roterande hjul av r\u00e5ttor, d\u00e4r de knutna svansarna \u00e4r ekrar), men att termen \u00f6ver tid omvandlats till roi des rats<\/em>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Historia<\/h2>\n

Den tidigaste rapporten av r\u00e5ttkungar kommer fr\u00e5n 1564. Fenomenet tros ha minskat n\u00e4r r\u00f6dr\u00e5ttan (Rattus norvegicus<\/em>) f\u00f6rskjutit svartr\u00e5ttan (Rattus rattus<\/em>) p\u00e5 1700-talet. De flesta dokumenterade exemplen av r\u00e5ttkungar var bildade av sammanfogade svartr\u00e5ttor.<\/p>\n

Exempel av r\u00e5ttkungar h\u00e5lls bevarade i vissa museer. P\u00e5 museet Mauritianum i Altenburg, visas den st\u00f6rsta k\u00e4nda mumifierade r\u00e5ttkungen, som hittades 1828 i en eldstad i Buchheim. Den best\u00e5r av totalt 32 stycken r\u00e5ttor. R\u00e5ttkungar bevarade i formalin visas p\u00e5 museer i Hamburg, G\u00f6ttingen, Hamelin och Stuttgart. Universitetet i Tartu, Estland, har \u00e4ven de ett bevarat exemplar av en r\u00e5ttkung. En r\u00e5ttkung som hittades 1930 i Nya Zeeland, som visas i Otago-museet i Dunedin, bestod av unga svartr\u00e5ttor, vars svansar var intrasslade i h\u00e4sth\u00e5r.<\/p>\n

En r\u00e5ttkung som uppt\u00e4cktes 1963 av en bonde som heter P. van Nijnatten i Rucphen, Nederl\u00e4nderna. Best\u00e5r av sju r\u00e5ttor. R\u00f6ntgenbilder visar formationer av kallus<\/a> vid frakturerna i deras svansar, vilket tyder p\u00e5 att djuren levt under en l\u00e4ngre tid med sina svansar sammanfogade.
\nFenomenet \u00e4r mycket s\u00e4llsynt. En observation fr\u00e5n 2005 kommer fr\u00e5n en estnisk bonde i V\u00f5rumaa-regionen.<\/p>\n

Liknande rapporter av ihop v\u00e4xta individer har rapporterats av andra arter. I april 1929 rapporterades en grupp unga skogsmusar (Apodemus sylvaticus) i Holstein, Tyskland, och i Juni 2013 hittades en ekorrekung best\u00e5ende av sex levande ekorrar som f\u00e4sts tillsammans. Ekorren separerades av veterin\u00e4rer. 2018 hittades fem ekorrar f\u00f6renade av svansen i Wisconsin och separerades framg\u00e5ngsrikt av veterin\u00e4rer.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Popul\u00e4rhistoria<\/h2>\n

Historiskt sett betraktades r\u00e5ttkungar som ett d\u00e5lig omen, troligen p\u00e5 grund av att r\u00e5ttor betraktas som b\u00e4rare f\u00f6r sjukdomar s\u00e5 som pesten.<\/p>\n

R\u00e5ttkungar f\u00f6rekommer i romaner som tex. ”Accordion Crimes”<\/em> av Annie Proulx, ”The Tale of One Bad Rat”<\/em> av Bryan Talbot, ”Ratking”<\/em> av Michael Dibdin, ”Rotters”<\/em> av Daniel Kraus, ”Peeps”<\/em> av Scott Westerfeld.
\nOch i Alan Moores och Ian Gibsons serietidningsserie ”The Ballad of Halo Jones<\/em>” var r\u00e5ttkungen ett krigsvapen, ett superintelligent kollektiv som kunde samordna attacker med vanliga r\u00e5ttor.<\/p>\n

L\u00e4nkar: Wikipedia<\/a> | Medium.com<\/a>
\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En r\u00e5ttkung \u00e4r ett zoologiskt fenomen som \u00e4r en samling av r\u00e5ttor vars svansar \u00e4r sammanfl\u00e4tade och bundna p\u00e5 ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":9183,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[293,493],"tags":[613,609,612,610,611,608],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/gloop.se\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/Strasbourg_Rat_King_retusche.jpg","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/prHS5-2nZ","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9175"}],"collection":[{"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9175"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9175\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9358,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9175\/revisions\/9358"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9183"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/gloop.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}